Forsta dagen i Amadores

Har sitter jag pa ett hotell. I ett annat land an Sverige. Spannande ar bara mitt forsta intryck. Hart ar mitt andra. Det ar namligen sa att har i Spanien sover man direkt pa madrassbottnen. I helvete heller tankte jag. Men trots knirrande och gnisslande och suckar sa har jag iaf sovit ca 8 timmar efter vansinnesfarden med minibuss till hotellet igarkvall.

Vadret ar saklart molnigt - for att vi ar har. Men nu borjar solens stralar leta sig fram litegrann. Det finns ju som sagt internet i rceptionslobbyn, 1EU for 15 min, och tangentbordet saknar vara bokstaver som annars har prickar.

Frukostbuffén ar som sagt provad och den fick godkant. En liten minimarket har de ocksa lyckats klamma in har i receptionen. Far se om jag kan slanga upp nagra bilder nagon dag!

Nu ska jag fortsatta se ut som en zombie - snart promenerar vi berget ner mot stranden och det turkosa vattnet :)
Hugs!

GRAN CANARIA

Det har blivit lite ont om tid den senaste tiden. Mest på grund av det nya heltidsjobbet, men också för att det har vart mycket annat att stå i. Om en timme åker vi till flygplatsen för att tillbringa en skön semester på Gran Canaria. Det kommer därför bli lite ont om bloggning, men efter resan kommer det komma en fantastisk bildbomb på våra upplevelser! Därför önskar jag nu er en fantastisk jävla snöig vinter. Jag? Jag skrattar snön rakt i ansiktet och drar till solen ;)
Kram!


Bilderna är lånade från Fritidsresor. Resan är också lånad därifrån. Men den fick vi betala för...

Hästvecka

Det har varit en lång vecka. Men jag känner mig så nöjd - inspiration, inspiration, inspiration. Både privat och i jobbet har dagarna flytit på väl. Men man kan väl inte tro annat eftersom jag har världens mest underbara sambo och några sjujäkla kollegor! Bäst helt enkelt!

Har försökt mobilblogga från jobbet på rasten flera gånger, men blogg.se vill bara vägra mina bilder i inläggen och krånglar mest, så nu gav jag upp det. Lite mer uppdatering i helgen blir det nog - och lite tillbakablickar på veckan som varit!

Sanden...


Nu är det inte många dagar kvar till Amadores strand smeker mina fötter...

En sprucken rosa tekopp ♥


Jag älskar te. Jag älskar att hitta en ny tesort som känns i själen. Detta te hittad jag på Village, de brukar alltid ha massor av spännande tesorter och det var där som jag hittade "En sprucken rosa tekopp". Behövde jag säga att det inte tog allt för lång tid att bestämma mig för att den tepåsen skulle med mig hem. Nu har den bott i mitt skafferi länge och med de små, alldeles för små, tebladen passar det inte den silen som vi har till vår tekanna av stengods. Så för stunden får jag nöja mig med att njuta av känslan som följde med detta söta lilla smakunder hem.

When someone gives you lemonpie you eat



Igår var Ann här för att äta lite och glo på film. Med sig hade hon den mest utsökta citronpaj jag ätit - den ska minsann provbakas i mitt kök inom en relativ framtid. Till middag blev det ytterfilé med pommes och sås, det blev gott och ögonen fastnade som sagt på "The voice............svääääärje" som bisyssla till själva ätandet.

Vad brukar ni äta på helgerna? För det är väl inte bara jag som gärna vill "lyxa" till det lite på helgen? :)

On repeat - breakfast in lunchtime


Vi vaknade sent idag. När jag traskade ut med lilla djuret passade jag på att ringa min far och min farmor - vädret var telefonvänligt med sol och klar himmel ;)

Light me.


Jag gav mig på ett försök att sy en skärm till min lampa i hallen - varför det inte fungerade vet jag ej, men efter tre försök att få till skiten så la jag helt enkelt ner. Dels för att vi fick en middagsgäst och dels för att jag blev så fruktansvärt vansinnig... Det blev en annan lampa i hallen så länge - tills jag löser problemet.

Min morgon...


Min morgon börjar med en smoothie med jordgubbar, kiwi, banan och vaniljyougurth, ett kokt ägg och en kopp kaffe med mjölk. It feels good ♥

När man myser som mest <3


Myset i soffan sträckte sig visst lite längre idag...

Away and away

Fick en annorlunda start på dagen med lite tider som krockade med varandra. Men nu är jag "på jobb" i alla fall och just för tillfället har jag rast. Slutar vid 15:30 och på något vis har jag lyckats drabbas av en akut, hysterisk trötthet. Why oh why. Har ändå vart ute en bra stund i snön och det sköna vädret samt bälgat i mig kaffe som en svamp. Blir nog till att ta en powernap när jag kommer hem.

De ringde från gymmet imorse. Min PT var tvungen att ställa in för det hade blivit dubbelbokat. No shit att jag blev sur! Ville komma igång nu i veckan, men då blir det väl bara kondition denna vecka och mer muskler nästa vecka - hoppas vi på.

Nu - keso och mer kaffe!

This night


Ett glas rött, lite Arne Dahl, salta pinnar och kärlek. Med snö. Det, mina vänner, är en skön måndagkväll.

UPDATE - hur blev semifreddon?




Canon EOS 450D EFS 18-55 / MF / Close up-filter / Behandlad i Photoshop CS5

(Uppdaterar även receptinlägget med dessa bilder.)

Favourites

A day off...

En dag utan några måsten. Jag ska bara diska, städa, gymma, tvätta, promenera, leta viktiga gratiskaffepapper, polera något och kamma hunden... en måndag som alla andra, förutom att jag inte jobbar. Hoppas att eran måndag är lika innehållsrik som min :)


Detta fina hjärta fick vi av F&T

Kylskåpscheesecake ♥



Nytt, gammalt, blått, lånat...

Jag älskar att läsa böcker. Gärna halvbrutala kriminalromaner som Läckbergs, Wennstams, Jansson och Jungstedt. Böcker baserade på sanning är också med på listan. Nu är det så att jag och kärleken min åker hit om några veckor... vilket leder mig till följande fråga: Vad ska jag läsa för böcker på min semester?
Har ni några tips? Dela gärna med er - nya som gamla böcker :)



Några familjemedlemmar rikare...

Jag tror inte alls att jag är ensam om att finna relationer knepiga. De här första trevande stegen till att lära känna någon kan vara nog så svåra att ta, särskilt om du är ensam. Jag flyttade till en ny stad för lite mer än ett år sedan, för kärlekens skull, där det blev många nya relationer att skapa och förstå sig på. Det var svärföräldrar, morföräldrar, släkt och vänner... och innan alla dessa steg blev tagna så var det fjärilar både högt och lågt. En ångest inför varje nytt möte där man skulle presentera sig själv och svara på frågor, stå i rampljuset en stund och acceptera det. Svårt, svårare, svårigast - typ.

Jag flyttade 50 mil från mammahjärtat och resten av familjen, vilket innebar att jag bara hade min sambo att luta mig mot till en början. Men för att orka med att bo så långt ifrån sina nära och kära måste man ha en bra början och att kunna lite på sig själv när det kommer till de här nya relationerna. Jag är tacksam över att jag har min "familj" här - där jag är - även om jag gärna hade sett att mamma fanns närmare.

Men nu, ett år senare, står jag här med ljuvliga svärföräldrar som ställer upp i vått och torrt och släkt och vänner som bryr sig och är underbara på alla och sina egna vis. Jag har till och med lyckats "skaffa" vänner på egen hand som visserligen är nya, men som jag hoppas att jag får behålla. Men visst är det svårt?
När man träffar sin kärlek så existerar inte omvärlden. Men när den väl börjar ge sig till känna då är det svårt att hänga med till en början, den där "hemma-är-bäst"-känslan infinner sig mer än gärna. Och nu känns det ju hur bra som helst, när jag kommit över de där svåra stegen som fanns där från början - jag har kommit in i koreografin. And I love it

Yellow luxuary


Såhär startar jag min morgon, innan stök och bök inför dagens födelsedagslunch...

And I would do anything for you...

Strawberry Semifreddo



UPDATE 2012/01/09


KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT SE DEM I STÖRRE FORMAT!

Canon EOS 450D EFS 18-55 / MF / Close up-filter / Behandlad i Photoshop CS5


Kock i strumpbyxor

När vi kom hem från vår onyttiga tripp till Samarkands bejublade shoppingparadis blev det eld och lågor i mina strumpbyxor. Jag slet av mig klänningen och kastade mig mot utmaningen - Strawberry Semifreddo. Hejohå! Med hjälp av lite hopplock av olika recept lyckades jag klämma ner en alldeles för liten marängbotten i en för stor form (bra att kolla innan liksom), fundera om jag skulle ha i hallonextrakt (och när jag väl bestämde mig tog det ungefär cirka en eon att vispa skiten), mosa maräng, vispa delade ägg och ta fram sylt som nästan var slut.

Efter några icke uträttade frågetecken lyckades jag blanda ihop smeten och ner med den i formen, in i frysen och pusta ut. Maybe I made it? Det får vi se imorrn. Den otroligt läckra efterrätten är nämligen till min födelsedagsmiddag under morgondagen.

Men det var inte slut där. Nu skulle två pajer tillredas. Jag hatar pajdeg. Mest att äta den, men nästan lika mycket att göra den. Missförstå mig rätt - jag gillar paj. Men inte degen. Well. Fram med kantareller, bacon, ost, ägg, mer ost, kryddor, vitlök, visp... köttfärs till paj nummer två...
Efter 2½ timme i köket gav mina fötter upp och skrek efter soffan. Men resultatet av svedan och värken blev två otroligt läcka pajer och en förhoppningsvis jättegod "glasskakegrej" i frysen.


IPHONE / Instagram / Earlybird

Hoppsan...


Det tog inte alls lång tid innan löftet bröts för första gången. Men vi tar en dag i taget, eller hur?

The relation is about to break

Jaha. Det var dags nu. Nu är det över. Slut. Förbi. Jag och sambon ingick just ett löfte som innehöll ord som chips, läsk och liknande. Innebörden var något om att inte dricka läsk och äta onyttigt skit fram till resan. SKIT?! Himmel. Hur ska detta gå?

I hope you dance

Oh happy saturday

Dagen börjar med kaffe, rostad macka med smör (väldigt LCHF) och "RIO". Det är så jag vill börja alla mina dagar. Fast kanske inte varje dag med rostat bröd förstås, jag behöver inte fler veck att gömma undan saker i. Som popcorn, glasbitar och diverse ludd.

Dagen som den var - från ett perspektiv

05.40 ringde klockan imorse, tio minuter efter att sambon lämnat lägenheten. Jag har som vanligt inte sovit som man ska, mest för att jag är nervös varje gång jag ska öppna på jobbet. Men trots detta såg jag fram emot dagen för jag skulle få jobba med bästa Zara. Glad i hågen ropade jag "gooood mooorgon" när hon gjorde entré och vi har spenderat en dag, i mitt tycke, mer i glädjens tecken med inslag av trötthet än annat.

Vi gick ut i de minusgrader som var och njöt av kall, krispig luft som började fräta sönder våra öron och barnens kalla små händer - trots att de var vantbeklädda. Lite frukt och sen var vi going strong igen. Personal byttes av vid 11 och söta Zara traskade sedan ut med mitt pälsiga djur på en kissrunda. Guld värt med sådana människor i sin närhet, som helt enkelt bara säger "...att det är väl klart man ställer upp om man kan.".

Eftermiddagen flöt på fint och efter lunch, blöjbyten och mellanmål var det dags för mig att cykla till Dalbo för att hämta min kamera som låg och väntade. Väl gjort - sen hem för att dö i soffan. Som om jag aldrig gör annat.

Nu dricker vi gott vin och ser på The Voice. Jag har planer på att hälla upp lite jordgubbsmineralvatten och poppa lite popcorn. Let us do just that. På återseende.


Something red and something good


IPHONE / Instagram / Earlybird

Kvällens middag - be prepared



IPHONE / Instagram / Earlybird

Det blev en wok/kött/gryta-aktig version med basmatiris till kvällens middag. Den avnjuts framför "The Voice" med ett hjärta på stolen bredvid och ett litet hjärta liggandes på mattan.

Tea for one

Började som sagt jobba vid 11:00 idag. Fann alla goa barnen på torget på spänn framför en underbart rolig film. Satte mig för att rita lite med några barn innan det vankades korvgryta till lunch.

Nu blir det en stunds rast innan mellanmål och sen jobb till 17:00. Idag måste vi hämta kameran så den inte skickas tillbaka. Now it's teatime!

SNOW - what's up with that?




Med dessa bilder säger jag godmorgon och hoppas på att vädrets makter blir bättre. Idag blir det jobb 11:00-17:00 och på schemat för tiden utanför jobbramarna står en viktig punkt; hämta kameran på posten. Komihåglappar borde vara tatuerat i min panna alternativt att det skulle bo en liten, liten man i hatt på min vänstra axel som alltid kunde påminna mig om sakerna jag glömt. För jag glömmer mycket.

Ha en härlig dag, kära läsare!

Macarons ♥

Glömde ju bort att jag faktiskt utökat min samling med en ny bok.
Inte vilken som helst dock.


Pass(a) dig...

Statusen på denna onsdag blev ledig. Med det i kölvattnet hörde jag av mig till Frida för att få en kompanjon till dagens första mission: passfotografering hos polisen. Dock gjorde vi ett stopp på Citygross först där jag råkade, råkade, fynda lite heminredningsprylar.


IPHONE / Instagram / Earlybird - en söt gris för 10kr och en ljushållare 20kr (hade en sen innan).


Om det finns någon som inte borde passfotograferas så är det jag. Och det är av följande enkla anledningar:
  • Jag reser aldrig någonstans (nu ska jag iväg på en resa bara för det)
  • Jag gör mig sällan bra på kort som någon annan tar. Det är för att de inte förstår mina svullo goes barbie-vinklar.
  • Jag ser lätt olaglig ut, på alla de vis du kan tänka dig, just när de tar fotot.
  • Det blir inte bra helt enkelt.

När detta ändå blev avklarat och jag 350 riksdaler fattigare gav vi oss på jakt efter ett café som kunde erbjuda oss gott fika och skön atmosfär. Vi hittade rätt på tredje försöket och det tog oss till en helt annan värld i "Alice-i-underlandet"-anda. Nu blev jag så tagen av denna atmosfär att jag inte kunde hantera en kamera under denna stund. Men nästa gång jag är där så ska jag till och med komma ihåg vad stället heter. Dock kan jag verkligen rekommendera detta café och -matställe då deras beställningsprocess är mycket tillfredställande.

Jag: En grillad ciabatta med kyckling och en cola (så sa jag egentligen inte för Frida beställde samma sak före mig så jag bad henne bara upprepa beställningen som hon gjort, men vi kan låtsas att jag sa såhär.)
Hon i kassan: Vad heter du?
Jag: (lätt förvirrad)... jaha...Jennifer?! (Ville, ville, ville och kände ett lätt tvång att egentligen säga Månfare.)
Hon i kassan: Ok. Då kommer din beställning snart.

Det går en stund...

Röst från någonstans:
TVÅ GRILLADE CIABATTA MED KYCKLING TILL FRIDA OCH JENNIFER!
Hur great är inte det?! They know our names...wow...

Efter att vi klämt i oss våra smörgåsar och lyckats få plats med latte och muffins med maräng och hallon packade vi ihop oss för att dra några fotsteg på stadens gator. Den gravida kvinnan fick med mig att glo på barnkläder och en del av mitt hjärta ville köpa alltihop, men med brist på både graviditet och barn fick jag hänga tillbaka björnoveraller och små söta blusar med forcerat våld. Men jag fick ändå med mig en del grejer hem. Mest var det till resan dock så lite schampo, balsam, sminkborttagning, ansiktscreme och hårinpackning samt nagellack fick hoppa ner i påsen från H&M.


IPHONE / Instagram / Earlybird

 

Defying gravity - till min vackra vän Emma

TODÄ.

Ytterligare en natt och en dag har gått och lämnat sina avtryck. Som den oroliga ande jag är kunde jag inte sova ordentligt inatt heller och förkylningen gjorde det inte lättare. Men eftersom glädjen i att vara positiv är det vi eftersträvar här på bloggen drar vi genast upp smilet och fortsätter...

Infann mig "på jobb" (som man tydligen säger om man är bonde eller kommer från Gotland) vid 07:30 imorse med energi och glädje. Efter första koppen kaffe blev euforin till total lycka och trots snorighet och trötthet kunde dagen fortgå med rutiner på småbarnsavdelningen som jag annars inte brukar joina så ofta. Efter lite uppfräschning av minnet blev allt genast lättare och när vi var ute kände jag hur energin flöt till igen.

Eftermiddagen bjöd på ett samtal ang. stöldgods som jag ska skapa energi att skriva ner någon dag. När jag blir sådär äckligt rik någon dag ska jag se tillbaka på denna smärre kaosartade polisutredning och njuta av att vissa människor har "tråkigt" lite för ofta och då får betala för det.

Väl hemkommen hägrade soffan och några efterlängtat ihopskrapade chipsflarn. Utvecklade mitt förhållande med "Once upon a time" till en ny intimitetsnivå och fick en skön ilning i kroppen när jag även insåg att OTH börjar snart igen med en sista säsong. It's going to be a good year.

Somnade i soffan med sambon och vaknade med en lätt panikångest över att bara kunna andas med en näsborre. Låt denna förkylning försvinna nu och aldrig komma tillbaka. Snart är det dags att inventera listan över "strandprylar" och resegrejer inför Gran Canaria - kan ju inte låta bli att tycka att livet är mer rättvist för mig som får njuta i Spanien i två veckor.

Nu - Jim Carrey.
Varför - ingen aning.
Sen - sängen med hundskakat grus.


IPHONE /Instagram En favorit i repris en dag som denna hade inte vart helt fel.