Har du någonsin fått uppgiften att beskriva dig själv i en text?
En text som ska handla om just dig själv där du uttryckligen ska beskriva dig som person för att attrahera andra människor. Få andra människor att vilja ha just dig och genom denna text skapa en åtrå för just din personlighet. Men observera att texten inte ska lämna ut dig som person till allt för stor del. Det viktigast är att få den som läser att vilja veta mer om dig.

Prova.

Hur gick det?
Kändes det bra?

Det blir ett utelämnande som inte är alltför utelämnande. Du tar med de bitar som känns bäst beskrivande, hittar synonymer och skriver ner det du tycker symboliserar dig. Du skriver ord som; glad, positiv, glädjefylld, blond, blåögd, musikälskande...
Du glömmer bort ord som; irriterande, äcklig, finnig, ful, tjock, vidrig, fotsvett och dålig andedräkt.

För vem gör ett försök att med negativa ord skapa en text som ska attrahera andra människor? Och gör du det, tas du ändå inte på allvar. Men om du gör ett försök, vad blir resultatet?

Idag. Ikväll. Igår. Alla dagar. Mina minnen samlades upp för en stund och ramlade sönder och samman, sattes ihop och drogs isär. Jag tog en risk som fick mitt hjärta att banka, men inte av den där kärleken jag en gång kände. Nej. Det var av nervositet, av ångest och ett begär att få prata, viljan att veta mer. Men mitt samvete sa; vill du verkligen veta.

Jag hörde tonerna gå fram och sedan ett hallå. Vad fel allting kändes i den stunden...
Mina minnens gata har inte längre några butiker lediga för uthyrning. Det är dags att expandera, skaffa en GPS och kanske till och med byta gata.

 

Föreställer Camilla

Ill: rosamartina.blogg.se

Min vän Elin bad mig så snällt att göra en illustration av henne och hennes snygge man. Så blev det. Har dock inte suttit med Illustrator på ett bra tag nu. Men resultatet vart jag nöjd med. Besök gärna hennes blogg: "dellelgarin".

Har försökt komma igång med min träning länge nu. Det närmsta jag kom var att öppna chipspåsen och mina armar blev inte direkt jättestarka av det. Så för att peppa mig lite började jag med min gamla hobby KI BOX, på Friskis&Svettis. Jag orkar inte gå runt och tänka att jag hela tiden ska bli fit&slank av min träning. Jeez, jag svettas mer än vattenmängden i Döda Havet - innan uppvärmningen ens är slut. Men så är det. Åh kul är det definitivt. Min sparringpartner är inte heller vem som helst. Jag har lurat dit min mamma. Hittills har hon slagit mig på kinden och på ögonbrynen. Fråga mig inte hur det sistnämnda gick till, men det är helt enkelt så att vissa övningar inte går att återge :P

 

 

Idag har det vart mycket barn. Många barn. Som små termiter. Men det har vart roligt. Och regnigt. Jag kan inte säga mer än "nej". Internskämt mellan mig och "mina" barn. Jag inser att det aldrig kommer att gå hem hos någon annan och att ingen kommer att förstå eller kunna glädjas utav mitt NEJ! Men det får gå ändå. Nåt måste jag ju blogga om. Och jobbet är ju ett ämne. Boog&Elliot är ett annat. Vi såg den filmen idag och jag höll på att kissa på mig av skratt. Herregud vilken charmig och rolig film. Bäst var när vissa djur, med horn, fick underkläder som spändes mellan de där rara hornen och alla barnen blev så generade. Det tyckte jag var kul. Jag är en elak fröken. Moahahaha. NEJ!

Detta är de böcker som blivit lästa de senaste två veckorna. Jag slappnar av när jag får läsa och speciellt om det är deckare/kriminalromaner av te.x Marie Jungstedt eller Camilla Läckberg. Nu har jag fått lite abstinens då det bara är ca 8 timmar sedan jag läste ut "Sjöjungfrun" av Camilla Läckberg. Måste hitta en ny bra bok. De jag har hemma i hyllan nu har jag väl läst ca 4-5 ggr vardera.

Jag började med att skratta och tycka att filmen var tunn. Sen slutade jag att skratta åt själva filmen och det tunna manuset och började skratta med filmens karaktärer och historians charm. Jag visste inte vad det var för film som jag satte igång i Windows Media Player. Jag visste inte att jag skulle sitta här, en söndagkväll och gråta hjärtat ur kroppen för att "Jenna" väckte känslor och förvirring i kroppen och själen. Hennes ögon borrade sig djupt in i mitt undermedvetna och rätt som det var märkte jag att en tår rann nerför min kind och helt plötsligt fick den sällskap av en flod av tårar. Jag ville inte att filmen skulle ta slut, men samtidigt ville jag även se hur den slutade. En simpel ungdomsfilm, med "Fucking Åmål" som föregångare, berör mig - en 23-åring - som bara vill fördriva söndagskvällen en aning.

I helgens vilda berusning har det inte blivit tal om några vildare uppdateringar här i bloggen. Men så kom söndagen. BOOM. Jag insåg med fasa att jag inte har vaknat ännu. Alltså vaknat sådär som man borde göra när man går upp på mornarna. But shit happens och nu måste jag eventuellt köpa en ny dator. Fuck!

I fredags slängde jag mig på tåget för att få avnjuta en kväll med I.N på Kungsholmen. Mötte upp honom på centralen och struttade iväg i mina klackar till Webbhallen för att köpa förlängningssladd till I.N. Kvällen inleddes med mys och massa pussar och sedan pasta och tomatsås som inte fick stanna kvar så länge i magen. I.N vet nog inte om vad som hände efter maten. Men tydligen så var det ingen vidare kombination med vinet som tidigare inställt sig i kroppen. Well.

Jag slocknade som ett ljus innan klockan ens slagit 23. Ja tydligen så är det utmattande att jobba hela veckorna så jag fick erfara att fredagkvällar tydligen ska vara tidiga kvällar. Jag somnade med kläderna på. MED KLÄDERNA PÅ! Jag som hatar att sova med kläder. Jag vet inte vad I.N hade för sig när jag somnat, men han påpekade dagen därpå att vi tydligen haft jätteroligt hela natten och då undrar jag i mitt stilla sinne vad jag gjorde som fick honom att tro att jag var vaken. Hrm. Jaja. Det var väl med glimten i ögat... tror jag.

Lördagen började med gröt. Fiberhavregrynsgröt. Med solroskärnor. Gud så gott.
Sedan fick lägenhetsinnehavaren för sig att han skulle sola på balkongen, så han drog ut mig, två koppar kaffe och tillhörande bananer ut på "ballen" och solade järnet i ca 15 min. Sedan fick jag nog och gick in. Jag blev tillfrågad om jag ville följa med till ICA MAXI Lindhagen och se den nyöpppnade gallerian och dum som ett spån som jag är sa jag ja.

Några minuter senare struttade jag och I.N (eller ja, han gick. Som en normal människa) ner till Lindhagen, kanske 7 min promenix från hans lägenhet. När vi kom dit skulle I.N inspektera ALLA parkeringsplan. Det tog nog en kvart att åka rulltrappa genom hela gallerian, de måste vart inställda på slow eller så. Sedan traskade vi runt och jag kände helt plötsligt en bekant känsla. I fötterna. Skoskav.

Mina "nya" skor insåg att de kunde ge mig ett helvete, så vi entrade Maxi och deras plåstersortiment. På vägen ut fick vi med oss:

• en resväska på hjul
• plåster
• snapsglas
• sängkläder
• två kuddar
• sås
• kött
• kyckling
• pommesfrites
• golvmopp
• såpa
• någon-form-av-fiber-duk
• skosulor
• sån där grej som man pressar ut vattnet i moppen med
• nöt-mix
• ramlösa

...och säkert en massa annat som jag nu missat att ta med i min lista. Det roliga var fortfarande HUR vi skulle få hem allt. Det var som den där trippen till IKEA där vi fick hem halva varuhuset. Men smart som jag är insåg jag att vi kunde packa i resväskan som I.N köpte. Tack och lov.

Vi packade allt och drog iväg ut ur gallerian. Efter ca 75 meter sa mina fötter stopp. Jag gick barfota hem till lägenheten. Jag gick barfota på Kungsholmen. I Stockholm. Jag var tvungen att fråga I.N om han tyckte att jag var pinsam. Han sa nej. Jag instämde och ansåg att jag nog mer var cool än pinsam. Men det var sant som han sa det, den briljante I.N: "Asfalt är som en spikmatta för fötterna.". Indeed.
 

Jag gör 30 av allt. 30 mackor. 30 glas cola. 30 pizzor. 30 inte-fan-vet-jag.
Nu är det dags för 30 av nåt annat. Typ situps, armhävningar, 30-minuters-träning.
Hu. Det där kanske var lite ambitiöst. Men ärligt talat. Jag insåg idag hur fet jag faktiskt är.
Hm. What to do?! Vad säger du, Tinna? Haha. Stackars dig som måste lyssna på alla mina besvär. När du själv stackare dessutom har världens huvudvärk. Bad, bad me.

"I´m too big to fit in here, too big to fit in there..." *nynnar*

Såhär glad var jag när tåghelvetet blev stående på spåret pga tekniska fel. Då visste jag inte att jag skulle bli typ 3 timmar sen hem. If I only knew then, what I know now...